Polaren Pär vid morgonstädningen - Cornelis Vreeswijk

Min far var en handgranat

Min mor var en karabin

Jag döptes på silverfat

Och blev döpt i bergundervin

Uppfostrades till en stropp

Omhuldad till själ och kropp

Hänvisades till en stege

Och jag klättrade lydigt opp

Min ungdom var tygellös

Min kärlek av paraffin

Beundra mig nu min tös

Känn doften av briljantin

Jag kallade mammas skatt

Min far köpte mig en hatt

Jag älskade mig om dagen

Och ingen varenda natt

Jag mötte en tulipan

Jag stötte på körsbärslök

Jag drack ur min älsklings kran

Allt i hennes mammas kök

Jag blev mina känslors rov

Föråt mig på mandomsprov

Och möttes av runda ögon

Var gång jag min röst upphov

Å, älskling — jag är så trött!

Å, älskling — jag är så man!

Å, älskling — bli inte stött

Jag gör ju så gott jag kan!

Nu sitter jag på min lott

Och mäter om mina mått

Som börjar med övermättnad

Och slutar med underskott

Men hej mina gröna fält

Nu axlar jag min fiol

Då nynnar min kärlek sällt

Allt under den varma sol

Min visa är väl antik

Jag kokar den på en spik

Men ska det gå åt skogen till

Så sker det med musik!