Felicias sonett - Cornelis Vreeswijk

Fåglar i Felicias skog

— skogen är av koppar

Flög så att Felicia log

Och sitt hår tillbaka slog

Fullt av fåglakroppar

Som hon ömt i handen tog

Handen kupad, fylld av liv

Strykes ömt av fjäder

Och uppmanar mig; beskriv!

Men ta ej för långa kliv

Genom husets väder

Vars förnamn är -«driv»

Hjärtat är en pumpmaksin

Men munnen är Guds öra

Lyssna då på detta vin

— Inte du! Ditt fyllevsin!

Det får andra göra

Uti viken min …